Dagen började uselt med ett SMS från en kompis som meddelar att min facebook-sida blivit hackad. Alla mina FB-vänner har under natten fått veta viktiga saker om mig som t.ex. att "mitt ex stalkar mig" och "jag gillar "I Love sex"" etc etc.
Håhåjaja detta fantastiska inter-nät :(
Tröstar mig med en dubbel espresso från min medhavda espressomaskin.
Kaffe är viktigt såna här morgnar.
Idag är det redan dags att lämna Manndalen för denna gång.
Jag kommer iväg lite för sent, som vanligt. Kör bilen stressat mot Tromsø.
Det är upplagt för dagens andra motgång.
På en 60-väg ligger jag bakom en bil som kör 60. Idag tycker jag det går för långsamt och kör om.
Precis där står en polis med lasermätare.
Jag blir invinkad, och polismannen är snäll och saklig. Han har nog fått stå pall för många människors utbrott genom åren. Jag försöker vara lika snäll och saklig tillbaka när jag får min böteslapp på 2900.
Norska.
Jag ber att få ta en bild till min blogg.
"Ingen problemer" säger han.
 |
| Konstapeln alltid lika glad och blid! |
Jag kör lagligt hela vägen till Tromsø och det leder till dagens tredje motgång.
missar min soundchecktid på Kulturhuset.
Oj, vad jag kommer att sticka ut hakan nu. En grov generalisering och förolämpning av ett helt folk.
Jag kanske till och med kommer att få kommentarer på inlägget, kors i taket!
Men skyll er själva som sätter dit mig för fortkörning med hjälp av Konstapel Hurtig.
Norrmän äter inte mat.
Men alltså, hur klarar dom sig?
Och dom har samma skenande övervikt / höga medellivslängd som svenskarna.
Men utan att äta mat?
Jag är nästan alltid ensam när jag går på mina restaurangjakter till lunch och middag runt om i Norge. Norrmännen har alltid plötsligt väldigt mycket att stå i just då.
Som att äta småkakor och chips. Eller att sätta dit svenska bilister för fortkörning. Hade norrmännen ätit mat, så hade jag inte varit NOK2900 fattigare idag.
Ni vet den svenska stilen med varm lunch som grundläggs redan i småskolan.
OK, det är inga nyheter; norrmän äter smörgåsar till lunch, typ som ett tidigt eftermiddagsfika.
Eller kanske en "Kvikk-Lunsj", den titeln säger allt.
Så vid fyratiden är dom så hungriga så att dom nästan svimmar.
Och alltid lika förvånat konstaterande "Faen vad sulten jeg er.."
Vad tror ni dom gör då?
Eftermiddagsfikar en gång till!!
Därmed kan den stackars kroppen hållas stången ett par timmar till, till det börjar bli sen kväll, och man kan ta ett litet mysigt öl-fika innan läggdags.
Om man inte är livsnjutare, musiker eller nåt, då äter man ett par blodiga biffar kl.23 precis innan köket stänger.
Kroppen har vid det laget gett upp, så den accepterar vad som helst.
Till och med fortkörningsböter.
Men slutet gott, allting gott.
Allt det usla var bortglömt när vi repade inför morgondagens konsert.
Vi övade på två satser ur mitt nya verk "Vidderna inom mig":
Mu Ruoktu Lea Mu Vaimmus (Mitt hem är i hjärtat) och Vuojan (Kör).
Det blir smygpremiär på dom två imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar