KA-DONK!
Landar på den lilla lilla landningsbanan Framnes mitt i Narvik.
Propellrarna stannar med ett vrål, och den tropiska värmen slår emot mig som en vägg när jag går ur planet och nerför trappan.
Nej, men det är klart varmare än i både Stockholm och Oslo, där jag kom ifrån denna gång.
Det är tidig kväll, men beckmörkt.
Jag ska vara här i tre dagar och öva med MiN-ensemblen inför en konsert i februari.
Vi ska uruppföra "Narvik 9", det stycke för nio musiker, som jag skrev i höstas under en tid som "eremit vid hav" i Bø (se blogginlägget "Hederligt Arbete").
Cellisten i bandet, Hans-Urban Andersson, hämtar mig.
Det blir en soft kväll på hotellet, för jag kommer direkt från tre dagars intensiv repetition i Oslo inför kommande turné med bl.a. Arve Henriksen.
Från det ena till det andra.
Sådant kan livet som musiker te sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar