Det är förberedelser inför nya framföranden av "Vidderna Inom Mig" som uruppfördes i somras (Se blogginlägget Svantes Lyckliga Dag ).
Först ut var Sortland Barnekor, 35 stycken spralliga barn mellan 8 och 13 år. De repar en gång i veckan i ett litet hus vid fjorden, lite i utkanten av Sortland.
Vi blev snabbt vänner, efter att jag spelat på min cello lite, och visat att den faktiskt kan låta exakt som en råmande ko!
Sedan sjöng och spelade vi tillsammans min "Girdde" samt en helt ny barnkörsats till "Vidderna Inom Mig".
I pausen var det ett fasligt liv, rörelsebehovet måste ju tillfredställas, och jag fick många oblyga frågor om jag kunde låta som andra djur, och jag fick höra om alla deras släktingar i Sverige.
Ett charmerande gäng.
Sortland Barnekor och jag. |
Någon hade glömt att skruva på värmen så repetitionen föregick med dunjackorna på!
Vi blev snabbt vänner, efter att jag spelat på min cello lite med stelfrusna fingrar, och pratat lite om varför jag hamnat just i Sortland, just där just då.
Sedan sjöng och spelade vi tillsammans körpartierna ur "Vidderna Inom Mig".
I pausen var det ett fasligt liv, pratbehovet måste ju tillfredställas, och det var kaffe med dopp och vinlotteri, och jag fick många oblyga frågor om vad jag egentligen var för en, och jag fick höra om alla deras släktingar i Sverige.
Ett charmerande gäng.
Holand Blandakor och jag. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar