Första repdag

Äntligen har orkestern kommit hit till Sortland och det är dags för FÖRSTA REPETITIONSDAGEN på "Vidderna inom mig".
Jag ska få träffa folk! Bara en sån sak, efter fem dagars isolering.

Jag är nervös.
Det är premiär-repetition, det är värre än att ha premiär-konsert, iallafall på ett så stort projekt som detta.
Jag glömmer bort "the championship thinking".

Des 17 professionella välutbildade musiker som utgör orkestern har kommit flygande och körande från nord, syd och öster. Inte från väster, där ligger Grönland.
Ungefär hälften av musikerna är nya, och var inte med på uruppförandet på Riddu Riddu-festivalen.

Klockan två på eftermiddagen sparkade vi igång. Det var spännande att höra verket igen efter att sju månader gått.
De nya musikerna hittade snabbt in.
Jag har skrivit om vissa partier. Mest har jag tagit bort saker, men också komponerat en ny sats med barnkören i centrum. Så summan av kardemumman är att verket blivit lite längre.

På kvällen, efter middagspausen, anslöt körsångarna, och den gymnastiksal som är vår tillfälliga replokal blev full med folk.
Folk som gör musik tillsammans. Det är så vackert.
Det är en mäktig känsla i tutti-partierna redan i denna lilla gymnastiksal, hur ska det då inte bli på konserten i Sortland Kino...? Wow.

Jag kör hem sent på kvällen dödstrött och glad.