Drömjobb

Vaknade 05.00 i mitt extremt spartanska rum på Kunstnerhuset i Sortland, hoppade i kläderna, gick raka vägen ut till bilen och körde iväg i morgondimman. Tre timmar blev första etappen och då var jag i Abisko. Frukost på mitt stamhak Turiststationen, raskt vidare den sista timmen till Kiruna.
Jag ska alltid köra i gryningen hädanefter. Känslan är enkel, huvudet är rent och det är inte många bilar på vägen.
Fast..på vintern kommer det ju ingen gryning här uppe..

In på bilprovningen i Kiruna för att besikta bilen innan jag flyger hem. Eller heter det besiktiga.
Jag tänker varje gång jag står där bredvid och tittar på och försöker lägga mig i besiktarens arbete lagom mycket, att det där jobbet skulle jag kunna tänka mig.
Tänk så okomplicerat. Målet är glasklart. Upptäcka fel och skriva ner dom. Vilken dröm för en ordmärkare och felsökare som jag, att få hänge sig fullständigt. Eller kanske kombinera med en halvtid som korrekturläsare :-).
All utrustning finns bekvämt installerad och arbetsmomenten är givna. Man behöver inte "sälja på" någon någonting. Kunderna kommer  snyggt och prydligt, en och en, på uppgjorda tider, och dom bråkar nästan aldrig. Ändå är varje bil unik, speciellt de äldre, och man får se nya horribla fel. Man kan ägna sig åt olika memory-lekar. Till exempel så talade min besiktare med sin kollega om tidigare bilar han besiktat som, liksom min, hade ordet "RAR" på registreringsskylten. Han visste  exakt: en Audi A2 och en Volvo V70. Den andre hade aldrig sett det, och hade trott att det tillhörde de förbjudna orden på reg-skyltar, som FUL och K...ja ni vet.

Horribelt fel upptäcktes på hjullagret höger bak. Hade kunnat sluta med haveri däruppe bland de norska fjordarna sa besiktaren.
Det blev raka vägen till bilverkstaden tvärsöver gatan.

År 2 Kapitel 1 är slut.
Nästa kapitel börjar 21 oktober.