Bröderna Rundberg

Det börjar bli en vana nu, att börja dagen med ett par timmars bilkörning.
Idag var det Tromsø som var målet, de 15 milen känns knappt alls.
Det har mycket att göra med fenomet Ljudbok. Jag lyssnar på P-O Enqvists egen inläsning av sin bok "Ett annat liv" och sitter och skrattar högt, LOL:ar, i bilen när denna västerbottniske författare får till sina klockrena dråpligheter.
Jag känner mig befrändad med P-O, jag är också en västerbottning som numera bor på Södermalm.
Vi är perifera bekanta genom en mina systrar, och brukar stöta på varandra på söder när han är ute och går med sin hund, och jag är ute går med min låtsashund.

I Tromsø har jag satt av tid för en ordentlig måltid, som den svensk jag är.
Sedan möter jag bröderna Hogne och Herman, två av de fem eminenta musikersyskonen ur klanen Rundberg ifrån Kåfjord. Dom bor, liksom de andra syskonen, i Tromsø.
Det blir en första genomgång av elbas- och trum-stämmorna till "Vidderna inom mig".
Vi tre läser noter, provar varianter, och workshoppar koncentrerat i dryga två timmar i en källar-replokal av klassiskt rockbands-snitt.

Hogne och Herman närmar sig materialet på det "rockiga" sättet. Det är ett sunt sätt att närma sig musik tycker jag. Man har liksom helhetslyssnandet påslaget redan från början. Det arbetssättet är annorlunda än det traditionella "klassiska" orkesterspelandet, som är mer effektiviserat, högt uppdrivet arbetstempo, kanske på bekostnad av just "helhetslyssnandet". 

Vi går ner på stan på rockklubb efteråt, helt i stil med vårt rep.

De senaste dagarnas bilkörning och arbetstempo känns i kroppen på småtimmarna.

Tromsø halv två på natten, i mulet väder.