Fredagsmys

Att vara gäst på en kulturinstitution en hel vecka är en exotisk upplevelse för en som mig.

Idag fick jag vara med på Musikk i Nordland´s fredagsmys.

Jag har förstått att det är en ganska vanlig sak i den civiliserade världen: den där mjuka inbromsningen av arbetsveckan, då alla samlas i fikarummet och bara umgås.

Det var vinlotteri och jag vann en flaska vin bara sådär lätt och mysigt.
På kvällen mös vi ännu mer. Fagottisten Anton Biehe och hans fru bjöd generöst hem alla på kalkon.

Som kringresande ton-påhittare så är man van vid omysigare inbromsningar. Tidsbristen är konstant och effektiviseringen total. Då och då vill någon konserthuschef mysa till det och bjuda på restaurang efter konserten. Visst är det trevligt, men det bär ofta en doft av pliktskyldighet, och man bör ju helst inte glömma att fila lite på sitt varumärke, så att man blir engagerad nästnästa säsong. Inte vara för tyst, inte pladdra för mycket, vara intressant, vara lättsam. Puh..

Men jag gillar ändå min tillvaro med sina ständiga uppbrott. Kan det beskrivas bättre än i Karin Boyes dikt "I rörelse"?:

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Sist min speciella packlista för "ställen, där man sover blott en gång" dvs. hotellrum: mysigaste myskläderna, tofflor, rese-espresso-bryggare (luktar gott också), stearinljus, samt en packe bra DVD-filmer + en laptop med extra högtalare.

1-2-3-mys.